Fäbodaloppssegrare 1955–2004

Loppet arrangerades för första gången 1955 och har sedan dess hållits varje år, med undantag för åren 1990 och 1992, då man var tvungen att inhibera på grund av snöbrist. Detta års lopp blir således det 49:e i ordningen, varför det i nästa år blir ett jubileumslopp. Till en början gick loppet unfer namnet Brahes 5-mil, när spåret drogs mot Fäboda ändrades namnet.

Skall i det följande försöka ge närmare personuppgifter om segrarna samt även kommentera övriga medaljörer.

Första loppet kördes med gruppstarter med tanken att få löparna i mål inom en skaplig tidsrymd. Deltagarantalet var 57, av vilka 42 kom i mål, däribland en dam, nämligen Helena Åkerholm. Tor Korsman, som vid den tiden var Brahes skidkung, vann loppet med 7 minuters marginal till tvåan Gustav Kronholm. Tor hade bl.a. 1952 vunnit Gamlakarlebyspelens 3-mil, där han slog hela det finländska olympialaget med Veikko Hakulinen i spetsen.

Även 1956 vann Tor Korsman. Denna gång med 5 minuters marginal till tvåan Nisse Nyman, som även han tillhörde Brahes bästa skidlöpare under en lång period.

1957 hette segraren Pelle Johansson, som var en god långdistansare och just det året hade sin kanske bästa säsong med bl.a. FSS- mästerskapet på 3- milen i Terjärv. Han slog Korsman med 3 minuter, som denna gång fick nöja sig med silverplatsen.

1958 hade deltagarantalet redan stigit till 116, varav 101 kom i mål. Av någon orsak saknades detta år de tidigare segrarna Tor och Pelle och Runar Nyman kunde triumfera med en knapp minut tillgodo till tvåan Helge Karlsson från Into. Brahes Bjarne Bexar blev god trea. Runar Nyman hör idag till veteranerna i Brahe med en lång karriär bakom sig, han har 39 fullföljda Fäbodalopp.

1959 återkom Tor Korsman som segrare, Runar Nyman tvåa och Koki Backlund trea.

1960 var det Koki Backlunds tur att vinna, efter att flera år ha varit nära toppen. Han vann med knappa två minuter över tvåan Gustav Kronholm. Trea var blott 20-åriga junioren Göran Sundgren, som senare skulle återkomma många gånger i tätstriden. Koki Backlund har en lång såväl skid- som orienteringskarriär bakom sig och det samma kan med fog sägas om Gustav Kronholm; 38 respektive 34 lopp har dessa två bakom sig.

1961 tog Tor Korsman sin fjärde seger, igen närmast följd av Gustav Kronholm, som inte fått vina loppet trots många medaljplaceringar. Göran Sundgren, Runar Nyman och Koki tog de övriga topplaceringarna.

1962–64 tog Pelle Johansson hem tre raka segrar. Fortfarande fanns Braheiter i toppen förutom 1964 då Vörås Helmer Jansson var tvåa. Deltagarantalet steg detta år till över 200.

1965 var Göran Sundgren i storform och vann komfortabelt med 10 minuters marginal till klubbkamraten Matti Koskela. Terjärvs Yngve Gistö var trea.

1966 återkom Yngve Gistö genom att som första icke Braheit vinna loppet före Matti Koskela och Pelle Johansson. Gistö hade ända sedan junior åren varit med i förbundstoppen och utkämpat många duster med jämnåriga Göran Sundgren.

1967–1969 vann Göran Sundgren 3 raka segrar, men fick 1968 kämpa hårt med Yngve Gistö då segermarginalen blev endast 3 sekunder. Pelle Johansson hängde fortfarande väl med på silverplats –67 och som trea följande år. För första gången hölls även en damklass med 32 deltagare och segern gick till Birgit Emet. Deltagarantalet hade nu stigit till 450 åkare från 24 olika föreningar.

1970 kom olympiasegraren på 5-milen 1960 i Squaw Valley, Kalevi Hämäläinen, på besök och han vann rätt enkelt genom att dra ifrån på slutvarvet. Han bjöds dock på skapligt motstånd av Femmans store son Oskar Back. Göran Sundgren kom trea på samma tid som Yngve Gistö. Terttu Hietanen från Länken blev damsegrarinna.

1971 vann Göran Sundgren sin femte seger i loppet men han fick hårt motstånd av Greger Höglund från TUS och av Oskar Back från Femman. Förbundets bästa dam, Birgit Emet, vann damklassen igen.

1972. Greger Höglund från TUS ville inte ge sig och segrade klart detta år. Han tillhörde under flera år den yppersta förbundseliten. Två tidigare segrare var närmast, nämligen Göran Sundgren och Yngve Gistö. Många goda skidåkare från andra föreningar sökte sig alltmera till loppet och detta år var endast tre åkare från Brahe bland de 10 bästa. Birgit Emet med många förbunds- och distriktsmästerskap vann damklassen med Eva Hög från GIF som tvåa.

1973 var ett år med stor snöbrist och tävlingen skidades i Ådö terrängen. Unge Lars Forslund vann och 21-årige Rune Nyman var trea. Denne skulle senare vinna loppet många gånger. Siv-Britt Knuts hette damsegrarinnan.

1974 vann så Rune Nyman sin första seger, närmast följd av en annan av Brahes påläggskalvar, nämligen Christer Holmbacka. Birgit Emet var återigen segrarinna följd av Eva Hög.

1975 kom att domineras av löpare från distriktets övriga föreningar. Bästa Braheit var Lars Forslund med en 6:e plats. Lars Lillkåla från TUS vann före Erik Kalander från Oravais. Birgit var oslagbar i damklassen. Med 7 minuters marginal vann hon sin femte seger.

1976 samlade rekordantal deltagare med 526 startande. Christer Holmbacka fick nu en välförtjänt seger, Christer är en av Brahes största trotjänare, både med idrottsliga framgångar i skidspåret och som tränare, ledare och talkojobbare. Detta år kom även två Larsmogossar fram i rampljuset, nämligen P-E Källström trea och Glenn Fagerudd fyra. Hela 43 damer skidade sina 25 kilometer och Birgit Emet vann sin sjätte seger.

1977–78 vann Rune Nyman och dessa år var han Brahes klart bästa skidlöpare. 1977 var de gamla konkurrenterna Yngve Gistö och Göran Sundgren närmast. Eva Granberg var ett nytt namn i damtoppen samma år och –78 vann Pirkko Syrjäla före Eva Granberg.

1979–80 fortsatte med Rune som segrare och han var nu uppe i 4 raka segrar och 5 sammanlagt. Erik Kalander var igen tvåa –79 medan tidigare segraren Lars Lillkåla var tvåa följande år. Detta år hölls även ett verkligt långlopp på 75 kilometer, som vanns av Risto Sojakka från PieHi. Även 1980 skidades 75 km med Pertti Grön från Enonkoski som segrare, Sojakka var tvåa. Pirkko Syrjälä vann damklassen –79 men följande år vann Brahes Veronica Södergård före Mariann Haglund. Veronica kom i fortsättningen att vinna många FSSM och DM medaljer åt Brahe.

1981 var det Oravaislöparen Erik Kalanders tur att vinna loppet efter sina tidigare många topplaceringar, med trogne Greger Höglund som tvåa. Anja Kantola från PieHi vann damklassen före forna skiddrottningen Eva Hög, bland 40 startande damer.

1982 gästades loppet av Asko Autio från Turun UL, vilken även vann loppet men han fick hårt motstånd av Jouni Hongell från Kokkolan Veikot, endast 10 sekunder var marginalen. Autio hörde till den finska eliten och hade samma år blivit femma på 5-milen i världsmästerskapen i Oslo, samt näst bästa finländare i Holmenkollens 5-mil. Mariann Haglund vann damklassen före Eva Granberg.

1983–84 slog Jouni Hongell från Kokkolan Veikot till och vann båda åren, men fick hårt motstånd –89 av Håkan Nyqvist, som förlorade endast 10 sekunder. Johan Fagerholm från Larsmo var tvåan följande år. Pirkko Syrjälä spurtslog Veronica Södergård med en sekund

–83 medan Mariann Haglund följande år upprepade sin seger från 1982.

1985. Håkan Nyqvist från GIF bättrade detta år sin silverplats från föregående år genom att vinna efter en hård sekundstrid över tvåan Kyösti Marin från Iisalmi och de två senaste årens segrare Jouni Hongell fick nöja sig med en tredje plats. Carita Nordberg vann damklassen med 6 sekunder före Mariann Haglund. Carita har genom åren senare blivit en energisk tränare och ledare för juniorer och damer och har allt fortfarande en central roll inom föreningen.

1986 blev Heikki Roimas från Kälviä ett nytt namn bland segrarna genom att vinna före trogna Erik Kalander. Roimas tillhörde eliten i Keski Pohjanmaa och var en värdig segrare. Carita Nordberg upprepade sin damseger från föregående år.

1987. Rauno Ticklén från Ilomants hette årets segrare ( fri stil) och han var av finsk elitklass med många representationsuppdrag i Värdscupen. Två löpare från Australiens VM-lag fick tävlingen att passa in i programmet och till allmän överraskning belade de andra och tredje platserna, slående bl.a. Rune Nyman. Loppet var detta år indelat i både klassisk och fri stil och den klassiska 5-milen vanns av Sune Ekstrand från Falken. Eva Hög vann damklassen.

1988 återkom Rune Nyman ännu en gång och vann sin sjätte seger i Fäbodaloppet, vilket är mesta antalet segrar och troligen ett mycket svårslaget rekord! Vesa Berg representerande Into var tvåa, vilket betydde att två brandmän toppade loppet. Marjo Rintamäki vann damklassen före Mariann Haglund och Carita Sundqvist ( Nordberg ) En tidlös klass infördes detta år och den samlade 103 deltagare.

1989 fick vi ett nytt segrarnamn genom K-E Norrsjö från Malax, som hade föregående års tvåa Vesa Berg en knapp minut efter sig. Marjo Rintamäki upprepade damsegern från 1988.

1990 blev Fäbodaloppet inhiberat.

1991 tog mångsidiga Stefan Storvall från Kronan segern med dryga minuten tillgodo på tvåan Peter Åkerman från Minken. Storvall är ännu ett namn att räkna med, trots att han har kommit upp i oldboysklassen. Han har under många år gjort ett stort arbete för Kronan och inte endast för skidsport. Anne Stens hade bästa tid på damernas 25 km.

1992 inhiberat.

1993. Jan-Erik Nordstedt från Vörå tog sin första seger men till dags dato har det blivit ytterligare 3 segrar. Som utpräglad specialist på klassisk stil passar loppet honom väl, detta har visat sig också i andra långlopp. Mikael Vikström från Falken var tvåa och Lena Häggman vann sin första damseger.

1994 tog Stefan Storvall sin andra seger med en marginal på över två minuter till tvåan Peter Åkerman från Minken. Lena Ray ( f. Häggman ) vann sin andra damseger.

1995. Jan-Erik Nordstedt vann sin andra seger och Mikael Vikström frå Falken blev igen tvåa. I Lena Rays frånvaro vann Pirkko Syrjälä damklassen än en gång.

1996. Brahes Markus Parkkinen segrade till publikens jubel med en sekund i spurtduellen med Marko Honkala från PieHi. Sedan Parkkinens seger har ingen av Brahes pojkar lyckats vinna loppet. Pirkko Syrjälä visade än en gång att gammal är äldst i damklassen med sin seger.

1997. Leif Häggman var nu i tur att vinna loppet, med Nordstedt närmast sig i protokollet och unge Niklas Wallenius från Brahe på tredje plats. Häggman hörde under många år till FSS-eliten och deltog i Falkens berömda guldlag i FM-stafetterna. Anette Kullman från Vörå lyckades slå Lena Ray och vinna damklassen.

1998 vann J-E Nordstedt sin tredje seger och närmast kom Tage Ray från Falken, samt på tredje plats Markus Parkkinen, som fortfarande visade god form. Lena Ray återkom som damsegrarinna före unga Linda Enlund från Brahe. Sex tappra damer skidade detta år hela 5-milen med Josefine Lindroos från Pargas som segrarinna.

1999 tog Falken en dubbelseger genom Niklas Dahllund och Leif Häggman. Falken hade för övrigt fyra man bland de sex främsta. Nyländska damer höll sig väl framme genom seger av Ghita Lindholm på 25 km och Josefine Lindroos på 50 km.

2000. Nu blev det samma par som föregående år men med omkastad ordning så att Leif Häggman vann. Bäst från Brahe var igen Markus Parkkinen på en fjärde plats. Hela 240 deltog på 50 km. Heidi Sundberg vann damernas 25 km och Siv Näs 50 km.

2001. Finska elitskidaren Kuisma Taipale debuterade i Fäbodaloppet och vann förstås klart. De följande platserna belades av Mauno Juola från Kalajoki och Mikael Ramstedt från Pargas. Brahes Ronnie Emet blev fjärde i sitt debutlopp. Ettriga Pirkko Syrjälä vann damernas 5-mil medan Malin Källman från Brahe vann 25 km:s loppet.

2002. Jukka-Pekka Ojala från Haapajärvi var ett nytt namn på segerpallen detta år och Mauno Juala upprepade sin andra placering från 2001. Brahes Malin Källman vann damernas 25 km för andra gången. Pirkko Syrjälä fick nöja sig med silverplatsen på 5-milen efter segrande Marika Suni från Kalajoki.

2003. Vörås J-E Nordstedt visade än en gång sin klass genom att vinna sin fjärde seger. Även Markus Parkkinen höll stilen genom att bli tvåa. Hela 20 damer skidade fulla 50 km och toppcyklisten Pia Sundstedt vann klart och på 25 km tog Malin Källman sin tredje seger.

2004. Kuisma Taipale gästade på nytt Jakobstad och vann en ny seger med en marginal på 4 minuter till J-E Nordstedt, som fortsätter att göra fina lopp. Marko Honkala var trea. I damernas lopp prövade Malin Källman på 50 km och blev tvåa efter segrande Erja Konu från Vetil. Johanna Skog vann den kortare distansen.

Ett flera dagar långt töväder med regn gjorde att spårarbetet blev svårt men föreningens duktiga talkoarbetare klarade av det och på tävlingsdagen rådde fint tävlingsväder. Detta år stod omkring 500 deltagare på startlinjen.

Sedan 1976 har även hållits ett lopp på 25 km, som ibland har haft mycket goda åkare, men av utrymmesbrist har dessa nu lämnats bort. Oldboys över 45 år och damer är de enda som har kvar den distansen. I stället har en tidlös klass införts som har blivit väldigt populär med över 100 deltagare de senaste åren. Till sist kan konstateras att sedan det första loppet 1955 har över 4000 olika personer deltagit i FÄBODALOPPET.

Bror Rönnbacka